Jag älskar att fota barn. Du kan nämligen inte regissera dem, inte under några längre stunder. De är för upptagna av nuet. Och det är bra, för är det något jag försöker hitta i mina bilder, är det just det: nuet. Det där "magiska" ögonblicket då den jag fotar glömmer bort kameran och mig, och bara är. Levande. Naturlig. Äkta. Precis så som hon eller han verkligen är. Med barn är det lätt att hitta den känslan under fotograferingen. 
Här är några av mina favoritbilder från i år

Elias på väg till förskolan efter sommaruppehållet. Nyinköpt sveajacka, som Elias slängde av sig efter fem minuter. Inte skön var motiveringen. Lägger väl undan den och testar på Elliott ;o)

Kungälvsteatern proudly presents Stora stygga vargen och de tre små grisarna; den alternativa versionen: Stora stygga vargen och de tre små fisarna. Starring: Elias.

Vaknade i natt av tunga, bultande, smärtsamma slag mot örat. Igen! Tredje öroninflammationen i år. Vad är oddsen? Läkarna skakar på sina huvuden och säger: "32-åriga kvinnor ska inte ha öroninflammation.". Inte för att jag hör vad dom säger, åtminstone inte när dom står till höger om mig och talar. Konstigt att ideligen drabbas av en typisk barnåkomma, men så är det. Tur att det finns potenta värktabletter, för jobben försvinner inte. Känner mig okej just nu (Tack Astra Zeneca!), men inser att det är dags att sy ihop trumhinnan än gång för alla, så jag slipper detta elände. Tröstar mig med roligt redigeringsjobb, här på söta Leija, Vira och Stina.

Nu är jag tillbaka efter en veckas semester i Lysekil. Den var behövlig! Har jobbat intensivt i tre månader och trots att jag gör det jag älskar kan det bli för mycket. Jag har tyvärr fått tacka nej till en massa jobb då jag varit fullbokad hela sommaren, men från och med den 28 augusti kan ni boka in mig för porträttfotografering igen.

Idag har jag suttit och redigerat bilder, och jag njuter verkligen av att hitta och skapa de där underbara kärleksfulla bilderna. Här på Lisette och Daniel. Men inga bilder utan bra musik :o)